Ffrihed er thet bedste Gwld
Thomas af SträngnäsLangue: danois (Danese antico / Old Danish 1200-1550)
Carl Nielsen.
som Sol bestraaler offuer Muld,
lad then dit smycke wære !
Ja, ther som thu thig self har kiær,
da holdt then mer end Liffuet wærdt !
. thy Ffrihed fölgher ære.
Ffrihed er en Borghe muur,
hwor Modet stöder höit i lur
mod alle Fiender Gramme.
Sig thu them kækt wed Porten : stop !
kun Ffeyhed lwcker Porten opp
. och lister bort med Skamme.
Ffrihed er en Stadt saa skiönn,
hwor Eniigheden bor i Lönn,
och nabo smuckt sigh föier.
Hwor saa man skatter egen Arf,
at alle ser paa næstens Tarf,
. och ingen Retten böier.
Ffrihed er thet gyldne Skioldt
mod Afwind list och Ofwerwoldt,
hwor Retsind förer Swærthet.
Bagh then kan Ffredens Ranker groe,
men hwor then ei kan fæste boe,
. maa Ffreden flye for Ffærthet.
Ffrihed er som Fwgl i Haand
med Moders Röst och Faders Aand ;
holdt far om Ffwglens Vinge !
Kun Galgen fwgl thig bilder ind,
at naar den flöie ffor Vejr och Vind,
. kan han iigen then bringe.
Ffrihed er en Konge hog,
ther stack i Sky naar bort then flöie
ffor ghæffues thu then locker.
Thin Ffred och Glæde fölgher medt,
alt som then flyiuer laanght af Ledt
. mens Örnene sigh flocker.
Ffrihed er en deiligh Brudt,
som wiil digh fölghe ind och udt,
elsk Hende höit medt ære !
Naar Hende thu tiil Hwstru faar,
da ages heerlight læs i Gaard,
. thi alt hwn wiil digh wære.
Ffrihed er en sicker Haafn,
wendt al tiid kun modt then thin stafn,
da er thu frelsit af fare !
Ffor Kvnge skiib och mindste baadt
har then modt Storm och Bolge raadt,
. then alle wiil beware.
envoyé par Riccardo Venturi - 2/12/2005 - 21:04
Langue: danois
Il testo della canzone nella grafia danese moderna. Ancora da Gamle danske sange:
The song text in the modern Danish spelling, also reproduced from Gamle danske sange:
The song text in the modern Danish spelling, also reproduced from Gamle danske sange:
FRIHED ER DET BEDSTE GULD
Frihed er det bedste guld,
som sol bestråler over muld,
lad den dit smykke være!
Ja, dersom du dig selv har kær,
da hold den mer end livet værd!
Thi frihed følger ære.
Frihed er en borgemur,
hvor modet støder højt i lur
mod alle fjender gramme.
Sig du dem kækt ved porten: "Stop!"
kun fejghed lukker porten op
og lister bort med skamme.
Frihed er en stad så skøn,
hvor enigheden bor i løn,
og nabo smukt sig føjer,
hvor så man skatter egen arv,
at alle ser på næstens tarv,
og ingen retten bøjer.
Frihed er det gyldne skjold
mod avind, list og overvold,
hvor retsind fører sværdet.
Bag den kan fredens ranker gro,
men hvor den ej kan fæste bo,
må freden fly forfærdet.
Frihed er som fugl i hånd
med moders røst og fædres ånd,
hold fast om fuglens vinge!
Kun galgenfugl dig bilder ind,
at, når den fløj for vejr og vind,
kan han igen den bringe.
Frihed er en kongehøg,
der stak i sky, når bort den fløj,
forgæves du den lokker.
Din fred og glæde følger med,
alt som den flyver langt af led,
mens ørnene sig flokker.
Frihed er en dejlig brud,
som vil dig følge ind og ud,
elsk hende højt med ære!
Når hende du til hustru får,
da ages herligt læs i gård,
thi alt hun vil dig være.
Frihed er en sikker havn,
vend altid kun mod den din stavn,
da er du frelst af fare.
For kongeskib og mindste båd
har den mod storm og bølge råd,
den alle vil bevare.
Frihed er det bedste guld,
som sol bestråler over muld,
lad den dit smykke være!
Ja, dersom du dig selv har kær,
da hold den mer end livet værd!
Thi frihed følger ære.
Frihed er en borgemur,
hvor modet støder højt i lur
mod alle fjender gramme.
Sig du dem kækt ved porten: "Stop!"
kun fejghed lukker porten op
og lister bort med skamme.
Frihed er en stad så skøn,
hvor enigheden bor i løn,
og nabo smukt sig føjer,
hvor så man skatter egen arv,
at alle ser på næstens tarv,
og ingen retten bøjer.
Frihed er det gyldne skjold
mod avind, list og overvold,
hvor retsind fører sværdet.
Bag den kan fredens ranker gro,
men hvor den ej kan fæste bo,
må freden fly forfærdet.
Frihed er som fugl i hånd
med moders røst og fædres ånd,
hold fast om fuglens vinge!
Kun galgenfugl dig bilder ind,
at, når den fløj for vejr og vind,
kan han igen den bringe.
Frihed er en kongehøg,
der stak i sky, når bort den fløj,
forgæves du den lokker.
Din fred og glæde følger med,
alt som den flyver langt af led,
mens ørnene sig flokker.
Frihed er en dejlig brud,
som vil dig følge ind og ud,
elsk hende højt med ære!
Når hende du til hustru får,
da ages herligt læs i gård,
thi alt hun vil dig være.
Frihed er en sikker havn,
vend altid kun mod den din stavn,
da er du frelst af fare.
For kongeskib og mindste båd
har den mod storm og bølge råd,
den alle vil bevare.
envoyé par Riccardo Venturi - 2/12/2005 - 21:09
Langue: italien
Versione italiana di Riccardo Venturi
28 dicembre 2009
28 dicembre 2009
LA LIBERTÀ È L'ORO MIGLIORE
La libertà è l'oro migliore,
come sole splende sulla terra,
fa' che sia il tuo gioiello!
Sì, e poiché ami te stesso
allora abbila più cara della vita!
Ché la libertà è causa d'onore.
La libertà è un baluardo
ove il coraggio sta lassù di guardia
contro ogni nemico feroce.
Di' loro arditamente alla porta: ”Fermi!”
Solo la vigliaccheria apre la porta
E poi se ne va via nella vergogna.
La libertà è una città tanto bella
dove la concordia abita in segreto
e ci si accorda ottimamente col vicino,
e dove tanto si apprezza ciò che si ha
che tutti pensano al bene del prossimo
e nessuno piega il diritto al proprio interesse.
La libertà è lo scudo prezioso
contro il rancore, la malizia e la violenza,
dove il buonsenso prevale sulla spada.
Dietro di lei crescono le vigne della pace,
ma laddove essa non può aver fissa dimora
la pace se ne va via spaventata.
La libertà è come un passero che si tiene in mano:
se sente il canto della madre e il fiato del padre
prova un po' a trattenergli le ali!
E chi è in galera ti fa immaginare
che, quando è evaso all'aria e al vento
nessuno potrà riportarlo dentro.
La libertà è un falco reale
che vola nel cielo una volta libratosi via:
invano tenterai di fermarlo.
Ne seguiranno per te pace e gioia,
è tutto ciò che vola via da ogni parte
mentre le aquile si radunano.
La libertà è una sposa deliziosa
che ti seguirà in ogni luogo:
amala e onorala grandemente!
Quando la prenderai in isposa
avrai presso di te un patrimonio enorme
perché per sempre tu sarai lei, e lei te.
La libertà è un porto sicuro,
dirigi sempre verso di lei il tuo timone
perché sarai libero da ogni pericolo.
Ché lei ha un rimedio contro tempeste e marosi
sia per le navi del re che per le barche dei poveri,
e tutte quante le proteggerà.
La libertà è l'oro migliore,
come sole splende sulla terra,
fa' che sia il tuo gioiello!
Sì, e poiché ami te stesso
allora abbila più cara della vita!
Ché la libertà è causa d'onore.
La libertà è un baluardo
ove il coraggio sta lassù di guardia
contro ogni nemico feroce.
Di' loro arditamente alla porta: ”Fermi!”
Solo la vigliaccheria apre la porta
E poi se ne va via nella vergogna.
La libertà è una città tanto bella
dove la concordia abita in segreto
e ci si accorda ottimamente col vicino,
e dove tanto si apprezza ciò che si ha
che tutti pensano al bene del prossimo
e nessuno piega il diritto al proprio interesse.
La libertà è lo scudo prezioso
contro il rancore, la malizia e la violenza,
dove il buonsenso prevale sulla spada.
Dietro di lei crescono le vigne della pace,
ma laddove essa non può aver fissa dimora
la pace se ne va via spaventata.
La libertà è come un passero che si tiene in mano:
se sente il canto della madre e il fiato del padre
prova un po' a trattenergli le ali!
E chi è in galera ti fa immaginare
che, quando è evaso all'aria e al vento
nessuno potrà riportarlo dentro.
La libertà è un falco reale
che vola nel cielo una volta libratosi via:
invano tenterai di fermarlo.
Ne seguiranno per te pace e gioia,
è tutto ciò che vola via da ogni parte
mentre le aquile si radunano.
La libertà è una sposa deliziosa
che ti seguirà in ogni luogo:
amala e onorala grandemente!
Quando la prenderai in isposa
avrai presso di te un patrimonio enorme
perché per sempre tu sarai lei, e lei te.
La libertà è un porto sicuro,
dirigi sempre verso di lei il tuo timone
perché sarai libero da ogni pericolo.
Ché lei ha un rimedio contro tempeste e marosi
sia per le navi del re che per le barche dei poveri,
e tutte quante le proteggerà.
double ff in the title and text.
Mistake?
(Holger Terp)
Mistake?
(Holger Terp)
It's no mistake, Holger: ffrihed written with double "f" is a rather common spelling in old Danish, even at the beginning of a word. Please remember that this song was written in 1439. E.g., the old spelling offuer corresponds to modern over (old Swedish ofwer or ofver). The old Danish spelling is definitely different from the modern spelling, even if the language is easily recognizable. BTW, Holger: do you already know this song? If not, I think it's really the oldest peace (and freedom) song in the Danish language. I found it on a website called Gamle Danske sange. I think it should be included in your Dansk Fredsakademi website with a proper introduction.[RV]
I'm living as long as I'm learning.
As I'm not educated the oldest Danish books I can read is from the 17. century.
The song talks about peace and justice, however supported by the sword: hvor retsind fører sværdet.
It is included in the songbook of the Danish Womens International League for peace and freedom in 1949, but I don't think at the present, that it belongs to my forthcoming volume of the history of Danish Peace songs.
Højskolesangbogen, the songbook of the Danish Folk High Schoools, mentions Chr. Thurah as translater: Biskop Thomas af Strängnäs o.1439 på dansk ved Chr. Thurah 1862 til melodi af Carl Nielsen 1920.
From the Royal Library:
Teksten blev i 1862 oversat og delvist omarbejdet af præsten Christian Henrik de Thurah (1830-98) og i 1862 trykt under titlen "Mester Thomas’s Frihedssang" i præsten P.O. Boisens (1815-1962) Samling af Svenske Viser og Sange til Skolebrug som tillæg til P.O. Boisens Nye og gamle Viser af og for Danske Folk fra 1850erne.
http://www.kb.dk/da/nb/tema/fokus/mdrs...
This i a Swedish song: Frihet är det bästa ting.
Modern Swedish text:
Friiheet är thet betzta thing,
ther sökias kan all wärldin vm kring,
then, friiheet kan wel bära.
Wilt thw wara tik sielffuir hull,
tw älska friiheet meer än gull,
thy friiheet fölghir ära.
Friiheet ma wel liknas widh eth thorn,
ther en wäktar bläsir aff sith horn.
Tw tak tik wel til wara!
Nar thw aff thet tornith gaar,
oc en annar thet j hendir faar,
ther fellir tw om thaara.
[...]
Flyghir friiheet bort fraan tik,
hon kan wäl sidhan wakta sik,
ä hwart tw reedh ellir rände.
Tw kant ey giffua swa stort roop,
tw sithir togh qwar j kapo snoop,
oc bort flögh hökir aff hende.
Jak radhir nw tik, haff friiheet kär,
om tw kan merkia, hwat friiheet är.
Hon är ey godh at mista.
Fridh oc frelse draghir hon heem,
hugnat oc glädhi allom them,
som skylas vnder henne quista.
Fryheeth är en sighir hampn
- thet wiisar friiheet medh sith nampn -
thöm som henne kunno lydha.
Een hampn wär for windh oc wagh,
friiheet beskirmar badhe högh oc lagh.
Thy bör man friiheet prydha.
Frihet är det bästa ting,
där sökas kan all världen omkring,
den frihet kan väl bära.
Vill du vara dig själver huld,
du älska frihet mer än guld,
ty frihet följer ära.
Frihet må väl liknas vid ett torn,
där en väktar blåser av sitt horn:
du tag dig väl till vara!
När du av det tornet går,
och en annan det i händer får,
där fäller du om tåra.
[...]
Flyger frihet bort från dig,
hon kan väl sedan vakta sig,
evart du red eller rände.
Du kan ej giva så stort rop,
du sitter dock kvar i kappo snop,
och bort flög höker av hände.
Jag råder nu dig, hav frihet kär,
om du kan märka vad frihet är,
hon är ej god att mista.
Frid och frälse drager hon hem,
hugnad och glädje allom dem
som skylas under hennes kvistar.
Frihet är en säker hamn,
det visar frihet med sitt namn
dem som henne kunno lyda.
En hamn vär för vind och våg,
frihet beskärmar både hög och låg,
ty bör man frihet pryda.
From Swedish Wikipedia:
'Hittade [1] genom google-sökning, men jag kan inte bedöma hur nära originalet den pdf-versionen är, vem som lagt fram den efter vilken källa. Men det är ju betydligt fler verser i Engelbrekts-visan och det verkar som om Frihetsvisan är separat tillagd. Samma författare? 81.231.140.129 25 oktober 2008 kl. 12.12 (CEST)
Som jag förstår det är Engelbrektsvisan/Frihetsvisan bevarad i en uppteckning som bevarats med en handskrift av Kristofers landslag från omkring 1500 (cod. holm. B 42) och uttryckligen tillskriven Biskop Thomas. Hela uppteckningen består av 35 strofer. Tidigare ansågs det vara två verk. De 27 första kallades Engelbrektsvisan. Under rubriken "Nota de libertate" (ung. Om friheten) följer de 8 sista stroferna som kallades "Frihetsvisan". Nuförtiden tror jag hela texten anses vara ett enhetligt verk, som något förvirrande, omväxlande kallas Frihetsvisan och Engelbrektsvisan. Texten överensstämmer med den onormaliserade texten t ex i Erik Noreens Fornsvensk läsebok förutom att 'æ' och 'ø' ersatts med 'ä' och 'ö'. Båda har dock förmodligen moderniserat interpunktionen. --Thurs 25 oktober 2008 kl. 23.11 (CEST)'
Original Swedish:
Engelbrektsvisan (med Frihetsvisan) Biskop THOMAS 1
Thet war en man, han heet Engilbrikt.
Aff honum nw börias thessa dikt.
J Swerghe war han föddir.
Han fördhe vm land klubbo oc swerd,
han fäktadhe fast forvtan flerd,
oc ther til war han nöddir.
Vthlänske rädho Swerighe tha;
thet kunne ey wärre j rikit sta,
the styrdhe land oc feste.
Swenske men hafde tolka nödh,
the willo tha hellir wara dödh
än liidha lengir slika geste.
The lidhu waald oc stoor armoodh,
the guthu vth thera swett oc bloodh;
thet kunde engen böta,
ffor än Gudh medh sinne nadh
gaff them ther til hielp oc radh
the orätt nidhir stöta.
Jsraels folk vnder pharao
kunne ey mera liidha oroo
än swenske tha forsöktho.
Engen man kan wara swa klook
at scriffua thet j breff ellir book,
hwat armodh them tha tröktho.
[– – –]
Han wäkte vp Engilbrikt, then litzla man,
som til thet ärende litid kan
– han gaff honum makt oc snylle.
Slott, stedhir, folk, län oc land,
the gingo honum fult snart j hand
– Gudh fögdhit som han wille.
Hwat Gudh wille, thet matte alt skee:
han vtdreff endogh alla the,
som rikit wille argha.
War han beem oc war han rydz,
war hall paal och war han prydz,
han älskadhe thöm som wargha.
Tha han hafde swa manligha striit
oc ryktid gik ower wärldinna wiit,
tha fik han thet til löna:
een tiidh han foor aff Örebro,
tha wart han slaghen j godha tro
– swa pläghar man troskap röna.
Han wart keruat som then fisk,
som stekara leggia a sin disk
– thet war en omildh gärning.
Han fik vti sik wel xv skutt
– thet war en sorghfull erffuelutt
hans hustru fik til werning.
[– – –]
Slipper en foghil aff snara ellir quist,
han taghir sik wara for tolke list
– Swerghe, thu äst nw sluppit!
Wilt thw j the snara j gen,
som for war bundhin vm thin been,
thet ma wel sta tik vppit.
O, edhla swensk, tw statt nw fast
oc bätra thet som förra brast,
tw latt tik ey omwändha!
Thw wagha thin halss oc swa thina hand
at frelsa tith eghit fädhirnes land!
Gudh ma tik tröst wel sända.
Een foghil han wäär sin eghin bwr;
swa gör oc all willena diwr.
Nw märk, hwat tik bör göra:
Gudh hauir tik giffuit sin oc skäll,
war hellir fry än annars träll,
ä medhan tw kant tik röra!
Nota de libertate
Friiheeth är thet betzta thing,
ther sökias kan all wärldin vm kring,
then, friiheet kan wel bära.
Wilt thw wara tik sielffuir hull,
tw älska friiheet meer än gull,
thy friiheet fölghir ära.
Friiheet ma wel liknas widh eth thorn,
ther en wäktar bläsir aff sith horn.
Tw tak tik wel til wara!
Nar thw aff thet tornith gaar,
oc en annar thet j hendir faar,
ther fellir tw om thaara.
Ok är friiheet liik then stadh,
ther all tingh fölghias wel j radh;
ther är fullgott at byggia.
Wardhir friiheet fra tik wilt,
tha är thet betzta nidhir spilt;
swa latir jak mik hyggia.
The gambla script oc swa the ny,
the biwdha fridh j hwariom by;
togh kan ey fridhir bliiffua
ffor vtan friiheet är ther när,
som fridh oc frelse vppe bär
oc ofridh maa fordriffua.
Haffuir tw friiheet j thinne hand,
thu lyk wel til oc bint om band,
thy friiheet liknas widh en falka,
ath hwo som friiheet giffuir vpp,
han skulle taghas widh sin twpp
oc säthias j bland skalka.
Flyghir friiheet bort fraan tik,
hon kan wäl sidhan wakta sik,
ä hwart tw reedh ellir rände.
Tw kant ey giffua swa stort roop,
tw sithir togh qwar j kapo snoop,
oc bort flögh hökir aff hende.
Jak radhir nw tik, haff friiheet kär,
om tw kan merkia, hwat friiheet är.
Hon är ey godh at mista.
Fridh oc frelse draghir hon heem,
hugnat oc glädhi allom them,
som skylas vnder henne quista.
Engelbrektsvisan (med Frihetsvisan) Biskop THOMAS 2
Fryheeth är en sighir hampn
– thet wiisar friiheet medh sith nampn –
thöm som henne kunno lydha.
Een hampn wär for windh oc wagh,
friiheet beskirmar badhe högh oc lagh.
Thy bör man friiheet prydha.
http://svea.elte.hu/skandin/digilib/th...
As I'm not educated the oldest Danish books I can read is from the 17. century.
The song talks about peace and justice, however supported by the sword: hvor retsind fører sværdet.
It is included in the songbook of the Danish Womens International League for peace and freedom in 1949, but I don't think at the present, that it belongs to my forthcoming volume of the history of Danish Peace songs.
Højskolesangbogen, the songbook of the Danish Folk High Schoools, mentions Chr. Thurah as translater: Biskop Thomas af Strängnäs o.1439 på dansk ved Chr. Thurah 1862 til melodi af Carl Nielsen 1920.
From the Royal Library:
Teksten blev i 1862 oversat og delvist omarbejdet af præsten Christian Henrik de Thurah (1830-98) og i 1862 trykt under titlen "Mester Thomas’s Frihedssang" i præsten P.O. Boisens (1815-1962) Samling af Svenske Viser og Sange til Skolebrug som tillæg til P.O. Boisens Nye og gamle Viser af og for Danske Folk fra 1850erne.
http://www.kb.dk/da/nb/tema/fokus/mdrs...
This i a Swedish song: Frihet är det bästa ting.
Modern Swedish text:
Friiheet är thet betzta thing,
ther sökias kan all wärldin vm kring,
then, friiheet kan wel bära.
Wilt thw wara tik sielffuir hull,
tw älska friiheet meer än gull,
thy friiheet fölghir ära.
Friiheet ma wel liknas widh eth thorn,
ther en wäktar bläsir aff sith horn.
Tw tak tik wel til wara!
Nar thw aff thet tornith gaar,
oc en annar thet j hendir faar,
ther fellir tw om thaara.
[...]
Flyghir friiheet bort fraan tik,
hon kan wäl sidhan wakta sik,
ä hwart tw reedh ellir rände.
Tw kant ey giffua swa stort roop,
tw sithir togh qwar j kapo snoop,
oc bort flögh hökir aff hende.
Jak radhir nw tik, haff friiheet kär,
om tw kan merkia, hwat friiheet är.
Hon är ey godh at mista.
Fridh oc frelse draghir hon heem,
hugnat oc glädhi allom them,
som skylas vnder henne quista.
Fryheeth är en sighir hampn
- thet wiisar friiheet medh sith nampn -
thöm som henne kunno lydha.
Een hampn wär for windh oc wagh,
friiheet beskirmar badhe högh oc lagh.
Thy bör man friiheet prydha.
Frihet är det bästa ting,
där sökas kan all världen omkring,
den frihet kan väl bära.
Vill du vara dig själver huld,
du älska frihet mer än guld,
ty frihet följer ära.
Frihet må väl liknas vid ett torn,
där en väktar blåser av sitt horn:
du tag dig väl till vara!
När du av det tornet går,
och en annan det i händer får,
där fäller du om tåra.
[...]
Flyger frihet bort från dig,
hon kan väl sedan vakta sig,
evart du red eller rände.
Du kan ej giva så stort rop,
du sitter dock kvar i kappo snop,
och bort flög höker av hände.
Jag råder nu dig, hav frihet kär,
om du kan märka vad frihet är,
hon är ej god att mista.
Frid och frälse drager hon hem,
hugnad och glädje allom dem
som skylas under hennes kvistar.
Frihet är en säker hamn,
det visar frihet med sitt namn
dem som henne kunno lyda.
En hamn vär för vind och våg,
frihet beskärmar både hög och låg,
ty bör man frihet pryda.
From Swedish Wikipedia:
'Hittade [1] genom google-sökning, men jag kan inte bedöma hur nära originalet den pdf-versionen är, vem som lagt fram den efter vilken källa. Men det är ju betydligt fler verser i Engelbrekts-visan och det verkar som om Frihetsvisan är separat tillagd. Samma författare? 81.231.140.129 25 oktober 2008 kl. 12.12 (CEST)
Som jag förstår det är Engelbrektsvisan/Frihetsvisan bevarad i en uppteckning som bevarats med en handskrift av Kristofers landslag från omkring 1500 (cod. holm. B 42) och uttryckligen tillskriven Biskop Thomas. Hela uppteckningen består av 35 strofer. Tidigare ansågs det vara två verk. De 27 första kallades Engelbrektsvisan. Under rubriken "Nota de libertate" (ung. Om friheten) följer de 8 sista stroferna som kallades "Frihetsvisan". Nuförtiden tror jag hela texten anses vara ett enhetligt verk, som något förvirrande, omväxlande kallas Frihetsvisan och Engelbrektsvisan. Texten överensstämmer med den onormaliserade texten t ex i Erik Noreens Fornsvensk läsebok förutom att 'æ' och 'ø' ersatts med 'ä' och 'ö'. Båda har dock förmodligen moderniserat interpunktionen. --Thurs 25 oktober 2008 kl. 23.11 (CEST)'
Original Swedish:
Engelbrektsvisan (med Frihetsvisan) Biskop THOMAS 1
Thet war en man, han heet Engilbrikt.
Aff honum nw börias thessa dikt.
J Swerghe war han föddir.
Han fördhe vm land klubbo oc swerd,
han fäktadhe fast forvtan flerd,
oc ther til war han nöddir.
Vthlänske rädho Swerighe tha;
thet kunne ey wärre j rikit sta,
the styrdhe land oc feste.
Swenske men hafde tolka nödh,
the willo tha hellir wara dödh
än liidha lengir slika geste.
The lidhu waald oc stoor armoodh,
the guthu vth thera swett oc bloodh;
thet kunde engen böta,
ffor än Gudh medh sinne nadh
gaff them ther til hielp oc radh
the orätt nidhir stöta.
Jsraels folk vnder pharao
kunne ey mera liidha oroo
än swenske tha forsöktho.
Engen man kan wara swa klook
at scriffua thet j breff ellir book,
hwat armodh them tha tröktho.
[– – –]
Han wäkte vp Engilbrikt, then litzla man,
som til thet ärende litid kan
– han gaff honum makt oc snylle.
Slott, stedhir, folk, län oc land,
the gingo honum fult snart j hand
– Gudh fögdhit som han wille.
Hwat Gudh wille, thet matte alt skee:
han vtdreff endogh alla the,
som rikit wille argha.
War han beem oc war han rydz,
war hall paal och war han prydz,
han älskadhe thöm som wargha.
Tha han hafde swa manligha striit
oc ryktid gik ower wärldinna wiit,
tha fik han thet til löna:
een tiidh han foor aff Örebro,
tha wart han slaghen j godha tro
– swa pläghar man troskap röna.
Han wart keruat som then fisk,
som stekara leggia a sin disk
– thet war en omildh gärning.
Han fik vti sik wel xv skutt
– thet war en sorghfull erffuelutt
hans hustru fik til werning.
[– – –]
Slipper en foghil aff snara ellir quist,
han taghir sik wara for tolke list
– Swerghe, thu äst nw sluppit!
Wilt thw j the snara j gen,
som for war bundhin vm thin been,
thet ma wel sta tik vppit.
O, edhla swensk, tw statt nw fast
oc bätra thet som förra brast,
tw latt tik ey omwändha!
Thw wagha thin halss oc swa thina hand
at frelsa tith eghit fädhirnes land!
Gudh ma tik tröst wel sända.
Een foghil han wäär sin eghin bwr;
swa gör oc all willena diwr.
Nw märk, hwat tik bör göra:
Gudh hauir tik giffuit sin oc skäll,
war hellir fry än annars träll,
ä medhan tw kant tik röra!
Nota de libertate
Friiheeth är thet betzta thing,
ther sökias kan all wärldin vm kring,
then, friiheet kan wel bära.
Wilt thw wara tik sielffuir hull,
tw älska friiheet meer än gull,
thy friiheet fölghir ära.
Friiheet ma wel liknas widh eth thorn,
ther en wäktar bläsir aff sith horn.
Tw tak tik wel til wara!
Nar thw aff thet tornith gaar,
oc en annar thet j hendir faar,
ther fellir tw om thaara.
Ok är friiheet liik then stadh,
ther all tingh fölghias wel j radh;
ther är fullgott at byggia.
Wardhir friiheet fra tik wilt,
tha är thet betzta nidhir spilt;
swa latir jak mik hyggia.
The gambla script oc swa the ny,
the biwdha fridh j hwariom by;
togh kan ey fridhir bliiffua
ffor vtan friiheet är ther när,
som fridh oc frelse vppe bär
oc ofridh maa fordriffua.
Haffuir tw friiheet j thinne hand,
thu lyk wel til oc bint om band,
thy friiheet liknas widh en falka,
ath hwo som friiheet giffuir vpp,
han skulle taghas widh sin twpp
oc säthias j bland skalka.
Flyghir friiheet bort fraan tik,
hon kan wäl sidhan wakta sik,
ä hwart tw reedh ellir rände.
Tw kant ey giffua swa stort roop,
tw sithir togh qwar j kapo snoop,
oc bort flögh hökir aff hende.
Jak radhir nw tik, haff friiheet kär,
om tw kan merkia, hwat friiheet är.
Hon är ey godh at mista.
Fridh oc frelse draghir hon heem,
hugnat oc glädhi allom them,
som skylas vnder henne quista.
Engelbrektsvisan (med Frihetsvisan) Biskop THOMAS 2
Fryheeth är en sighir hampn
– thet wiisar friiheet medh sith nampn –
thöm som henne kunno lydha.
Een hampn wär for windh oc wagh,
friiheet beskirmar badhe högh oc lagh.
Thy bör man friiheet prydha.
http://svea.elte.hu/skandin/digilib/th...
Holger Terp - 2/1/2010 - 01:17
×
![]()
Inno di Thomas af Strängnäs
Musica di Carl Nielsen [1920]
A hymn by Thomas af Strängnäs
Music by Carl Nielsen [1920]
Hymn af Thomas af Strengnæs
Musik af Carl Nielsen [1920]
Per la sua data di composizione, Ffrihed er thet bedste Gwld appartiene alle più antiche CCG, anche se la musica è di epoca moderna (fu composta da Carl Nielsen nel 1920). Qui di seguito riportiamo l'introduzione in danese alla canzone, dall'importante sito Gamle danske sange (Antiche canzoni danesi). Il testo nella grafia dell'epoca è invece riprodotto dalla Anthologie de la littérature danoise di Thomas Stengerup, pagina 57. Un antico canto di libertà che suona incredibilmente moderno, e che contiene un'affermazione importantissima: la pace non può che promanare dalla vera libertà. Il vescovo Thomas, pur svedese, scrisse il canto in lingua danese, che era quella che godeva di maggior prestigio nella Scandinavia dell'epoca.
Owing to its composition date, Ffrihed er thet bedste Gwld belongs to the oldest AWS although it was set to music in recent times (the music was composed by Carl Nielsen in 1920). We reproduce below an introduction to the song (in Danish) from the important website Gamle danske sange (Old Danish Songs). The text in the original spelling is reproduced from Thomas Stengerup's Anthologie de la littérature danoise, page 57. An old freedom song that sounds incredibly modern, and including a decisive statement: peace only originates from true freedom. Though a Swede by birth, bishop Thomas wrote the song in Danish, the language which had the greatest prestige in Scandinavia at that time.
Questo canto di libertà consta di strofe scelte dalla cosiddetta Engelbrektsvise (Canzone o Canto di Engelberto). Le strofe furono scritte dal vescovo Thomas af Strängnäs, ma furono col tempo rielaborate in diversi modi. Sullo sfondo storico e politico della canzone c'è lo sfaldamento dell'Unione Nordica nel XV secolo. Il re di Danimarca, Enrico di Pomerania, era entrato in conflitto con la chiesa Romana e con i vescovi scandinavi; inoltre Enrico aveva oberato di tasse i norvegesi e gli svedesi per finanziare la sua guerra nello Slesvig. Alla fine scoppiò la rivolta: Engelbrecht Engelbrechtsson, un piccolo nobile svedese decaduto della Dalecarlia, incitò e guidò alla lotta i contadini contro l'oppressione fiscale e le autorità straniere. La rivolta ottenne largo seguito e terminò con la rinuncia al trono da parte di re Enrico.
This freedom song is composed of a number of verses drawn from the so-called Engelbrektsvise (Engelbert's Song). All the verses were originally written by bishop Thomas af Strängnäs, but were somewhat reshaped with time, and in different ways. The song's historical and political background is the disgregation of the Nordic Union in the 15th century. The King of Denmark, Erik of Pommern, had gone into conflict with the Roman church and the Scandinavian bishops; in addition to this, Erik had burneded the Swedes and the Norwegians with taxes in order to finance his Slesvig war. Finally, a revolt broke up instigated and led by Engelbrecht Engelbrechtsson, a Swedish low gentryman then impoverished from Dalarna who incited the peasantry to struggle against tax oppression and foreigh authorities. The revolt has enough success to become a revolution, and ended up with Erik's dethronement.