We're spending billions every year
For guns and ammunition.
"Our Army" and "our Navy" dear,
To keep in good condition;
While millions live in misery
And millions died before us,
Don't sing "My Country 'tis of thee,"
But sing this little chorus.
Should I ever be a soldier,
'Neath the Red Flag I would fight;
Should the gun I ever shoulder,
It's to crush the tyrant's might.
Join the army of the toilers,
Men and women fall in line,
Wage slave of the world!
Arouse!Do your duty for the cause,
For Land and Liberty.
And many a maiden, pure and fair,
Her love and pride must offer
On Mammon's altar in despair,
To fill the master's coffer.
The gold that pays the mighty fleet,
From tender youth he squeezes,
While brawny men must walk the street
And face the wintry breezes.
Why do they mount their gatling gun
A thousand miles from ocean,
Where hostile fleet could never run
--Ain't that a funny notion?
If you don't know the reason why,
Just strike for better wages,
And then, my friends -- if you don't die --
You'll sing this song for ages.
For guns and ammunition.
"Our Army" and "our Navy" dear,
To keep in good condition;
While millions live in misery
And millions died before us,
Don't sing "My Country 'tis of thee,"
But sing this little chorus.
Should I ever be a soldier,
'Neath the Red Flag I would fight;
Should the gun I ever shoulder,
It's to crush the tyrant's might.
Join the army of the toilers,
Men and women fall in line,
Wage slave of the world!
Arouse!Do your duty for the cause,
For Land and Liberty.
And many a maiden, pure and fair,
Her love and pride must offer
On Mammon's altar in despair,
To fill the master's coffer.
The gold that pays the mighty fleet,
From tender youth he squeezes,
While brawny men must walk the street
And face the wintry breezes.
Why do they mount their gatling gun
A thousand miles from ocean,
Where hostile fleet could never run
--Ain't that a funny notion?
If you don't know the reason why,
Just strike for better wages,
And then, my friends -- if you don't die --
You'll sing this song for ages.
Contributed by Riccardo Venturi - 2005/5/26 - 23:00
Language: Italian
Versione italiana di Riccardo Venturi
26 maggio 2005
26 maggio 2005
SE MAI FOSSI UN SOLDATO
Spendiamo miliardi ogni anno
per armi e munizioni,
per mantenere in buono stato
I nostri "cari Esercito e Marina";
e poiché milioni vivono in miseria
e milioni son morti prima di noi
non cantate "Patria mia, questo è tuo" (*),
ma cantate questo piccolo coro.
Se mai fossi un soldato
combatterei sotto la bandiera rossa;
Se mai dovessi portare un'arma
sarebbe per schiacchiare la potenza del tiranno.
Entrate nell'esercito di chi fatica,
uomini e donne, schieratevi!
Schiavi salariati del mondo,
insorgete! Fate il vostro dovere per la causa,
per il paese e per la libertà.
E molte fanciulle, pure e belle
debbono offrire il loro amore e la loro dignità
disperate sull'altare di Mammona
per riempire il forziere del padrone.
L'oro che paga la potente flotta
rigurgita di giovani di tenera età,
mentre degli uomini in stracci son fuori per strada
e debbono far fronte ai venti invernali.
Perché montano il loro cannone tuonante
mille miglia lontano dall'oceano
dove una flotta ostile non potrebbe mai arrivare?
Non è una buffa domanda?
Se non ne sapete il motivo
e poi, amici miei, se non morite,
canterete questa canzone per secoli.
Spendiamo miliardi ogni anno
per armi e munizioni,
per mantenere in buono stato
I nostri "cari Esercito e Marina";
e poiché milioni vivono in miseria
e milioni son morti prima di noi
non cantate "Patria mia, questo è tuo" (*),
ma cantate questo piccolo coro.
Se mai fossi un soldato
combatterei sotto la bandiera rossa;
Se mai dovessi portare un'arma
sarebbe per schiacchiare la potenza del tiranno.
Entrate nell'esercito di chi fatica,
uomini e donne, schieratevi!
Schiavi salariati del mondo,
insorgete! Fate il vostro dovere per la causa,
per il paese e per la libertà.
E molte fanciulle, pure e belle
debbono offrire il loro amore e la loro dignità
disperate sull'altare di Mammona
per riempire il forziere del padrone.
L'oro che paga la potente flotta
rigurgita di giovani di tenera età,
mentre degli uomini in stracci son fuori per strada
e debbono far fronte ai venti invernali.
Perché montano il loro cannone tuonante
mille miglia lontano dall'oceano
dove una flotta ostile non potrebbe mai arrivare?
Non è una buffa domanda?
Se non ne sapete il motivo
e poi, amici miei, se non morite,
canterete questa canzone per secoli.
NOTA AL TESTO
(*) "My country, 'tis of thee" è un celeberrimo inno americano scritto nel XIX secolo da Samuel Francis Smith. La traduzione letterale ("Oh mia patria, è di te") trova senso solo nei versi successivi dell'inno.
(nota adattata dal libretto italiano del disco di Ani Di Franco, "up up up up up up")
(*) "My country, 'tis of thee" è un celeberrimo inno americano scritto nel XIX secolo da Samuel Francis Smith. La traduzione letterale ("Oh mia patria, è di te") trova senso solo nei versi successivi dell'inno.
(nota adattata dal libretto italiano del disco di Ani Di Franco, "up up up up up up")
Lorenzo Masetti - 2005/5/27 - 19:52
Language: Finnish
Traduzione finlandese / Finnish translation / Suomennos: Olli Pellikka
JOS RYHDYN TAISTELUUN
Niin monen monta miljoonaa
vie aseet sotilaiden
jotta kuuluis' tämä maa
joukkoon mahtimaiden
On köyhiä monta miljoonaa
he mahdin tuskin tuntee
Ken tahtoo muuttaa maailmaa
hän tämän laulun kuulee
Minä taisteluhun ryhdyn
vain vuoksi kansan oikeuden
Työläisjoukkoihin mä yhdyn
käyn alla lipun punaisen
Työläisjoukkoomme sä liity
kaikki yhteen rintamaan
Kaikki orjat, herätkää
voimanne nyt kerätkää
vuoks' maan ja vapauden
Niin monen moni tyttö nyt
uhraa rakkaimpansa
Vuoksi sodan julmuuden
myös kuolee moni kansa
Vie aseet rahat valtion
ei siitä hyödy kukaan
Jos taisteltava meidän on
niin toisen suunnan mukaan
Miks aseita on täynnä maa
ja lisää aina tuodaan
Ei tuhlausta turhempaa
miks' turhaan sota luodaan
Jos vihollista etsitään
sen vääryydestä saamme
Siis kaikki yhteen liittymään
ja vääryys murskatkaamme
Niin monen monta miljoonaa
vie aseet sotilaiden
jotta kuuluis' tämä maa
joukkoon mahtimaiden
On köyhiä monta miljoonaa
he mahdin tuskin tuntee
Ken tahtoo muuttaa maailmaa
hän tämän laulun kuulee
Minä taisteluhun ryhdyn
vain vuoksi kansan oikeuden
Työläisjoukkoihin mä yhdyn
käyn alla lipun punaisen
Työläisjoukkoomme sä liity
kaikki yhteen rintamaan
Kaikki orjat, herätkää
voimanne nyt kerätkää
vuoks' maan ja vapauden
Niin monen moni tyttö nyt
uhraa rakkaimpansa
Vuoksi sodan julmuuden
myös kuolee moni kansa
Vie aseet rahat valtion
ei siitä hyödy kukaan
Jos taisteltava meidän on
niin toisen suunnan mukaan
Miks aseita on täynnä maa
ja lisää aina tuodaan
Ei tuhlausta turhempaa
miks' turhaan sota luodaan
Jos vihollista etsitään
sen vääryydestä saamme
Siis kaikki yhteen liittymään
ja vääryys murskatkaamme
Contributed by Juha Rämö - 2015/5/6 - 17:41
Language: Swedish
Traduzione svedese / Swedish translation / Svensk översättning: Jacob Branting
OM JAG NÅGONSIN SKALL STRIDA
Miljarder ödslas varje år
på kulor och kanoner,
att hålla oss med »starkt försvar«
allt medan millioner
i hungerns här får vackla fram
och stupa redan unga.
Så sjung ej »folk av frejdad stam«,
i stället skall du sjunga:
Om jag någonsin skall strida
blir det för vår fana röd,
och geväret vill jag vrida
mot tyrannen till hans död.
Till armén av proletärer
men och kvinnor i ett led!
Res dig, världens löneslav!
Gör din plikt för saken,
för vår jord och friheten!
Och mången flicka kärleken
får offra, och sin ära,
för Mammon, medan vinsten den
får krämaren uppbära.
Det guld han ger till pansarskepp
ur ungdomen han pinar
mens starka män i köldens grepp
på gatorna förtvinar.
Om jag någonsin skall strida
blir det för vår fana röd,
och geväret vill jag vrida
mot tyrannen till hans död.
Till armén av proletärer
men och kvinnor i ett led!
Res dig, världens löneslav!
Gör din plikt för saken,
för vår jord och friheten!
Och varför får kanoner stå
minst hundra mil från havet
dit inga fiender kan nå...
begriper ni nåt av 'et?
Om ni ej fattar deras skäl,
låt strejken bli ert vapen.
Ställ krav, så får om allt går väl
vi slut på galenskapen.
Om jag någonsin skall strida
blir det för vår fana röd,
och geväret vill jag vrida
mot tyrannen till hans död.
Till armén av proletärer
men och kvinnor i ett led!
Res dig, världens löneslav!
Gör din plikt för saken,
för vår jord och friheten!
Miljarder ödslas varje år
på kulor och kanoner,
att hålla oss med »starkt försvar«
allt medan millioner
i hungerns här får vackla fram
och stupa redan unga.
Så sjung ej »folk av frejdad stam«,
i stället skall du sjunga:
Om jag någonsin skall strida
blir det för vår fana röd,
och geväret vill jag vrida
mot tyrannen till hans död.
Till armén av proletärer
men och kvinnor i ett led!
Res dig, världens löneslav!
Gör din plikt för saken,
för vår jord och friheten!
Och mången flicka kärleken
får offra, och sin ära,
för Mammon, medan vinsten den
får krämaren uppbära.
Det guld han ger till pansarskepp
ur ungdomen han pinar
mens starka män i köldens grepp
på gatorna förtvinar.
Om jag någonsin skall strida
blir det för vår fana röd,
och geväret vill jag vrida
mot tyrannen till hans död.
Till armén av proletärer
men och kvinnor i ett led!
Res dig, världens löneslav!
Gör din plikt för saken,
för vår jord och friheten!
Och varför får kanoner stå
minst hundra mil från havet
dit inga fiender kan nå...
begriper ni nåt av 'et?
Om ni ej fattar deras skäl,
låt strejken bli ert vapen.
Ställ krav, så får om allt går väl
vi slut på galenskapen.
Om jag någonsin skall strida
blir det för vår fana röd,
och geväret vill jag vrida
mot tyrannen till hans död.
Till armén av proletärer
men och kvinnor i ett led!
Res dig, världens löneslav!
Gör din plikt för saken,
för vår jord och friheten!
Contributed by Juha Rämö - 2015/5/25 - 10:25
×
Note for non-Italian users: Sorry, though the interface of this website is translated into English, most commentaries and biographies are in Italian and/or in other languages like French, German, Spanish, Russian etc.
Testo di Joe Hill
Sull'aria di "Colleen Bawn" di J.Fred Helf [1906]
Pubblicata per la prima volta nell'edizione del 6 marzo 1913 del "Little Red Songbook" degli Industrial Workers of the World.