Lingua   

Den okända hästen från Troja, eller Trojanska hästen

Karl Gerhard
Lingua: Svedese


Karl Gerhard

Lista delle versioni e commenti


Ti può interessare anche...

Battaglioni del duce
(anonimo)
The Battle of Barking
(Billy Bragg)
Vapenlös [Jag vill möta...]
(Jan Hammarlund)


[1940]
Text / Testo / Lyrics: Karl Gerhard
Musik / Musica / Music:
Isak Dunaevskij, Марш весëлых ребят [1934]
(De glada grabbarnas marsch / La marcia degli allegri ragazzi / March of the Merry Boys )
Ur filmen / Dal film / From the motion picture Весëлые ребята (av / di / by Isak Dunajevskij)
(Glada grabbar / Gli allegri ragazzi / The Merry Boys)
Arrangemäng / Arrangiamento / Arranged by Lille Bror Söderlundh
Ur revyn / Dalla rivista / From the revue show:
Gullregn [1940]
("Pioggia dorata" / "Golden Rain")

gerhardokae

1940: Karl Gerhard sjunger Den ökända hästen från Troja i sin revy på Folkan.
1940: Karl Gerhard canta Den okända hästen från Troja durante la sua rivista al teatro Folkan.
1940: Karl Gerhard singing Den okända hästen från Troja for his show at Folka theatre.


Karl Gerhard (1891-1964)
Karl Gerhard (1891-1964)
Den ökända hästen från Troja eller Trojanska hästen är en kuplett med text av revyartisten Karl Gerhard. Den framfördes först i revyn Gullregn som hade premiär på Folkan den 31 juli 1940, därefter bland annat på Storan i Göteborg 1941. Musiken till refrängen är en rysk filmvisa från 1934 av Isaak Dunajevskij. Den tillagda versen och arrangemanget är av Lille Bror Söderlundh.

Revykupletten innehåller konsekventa anspelningar på grekisk mytologi. Texten är starkt kritisk mot Nazityskland, som Gerhard – vilken var bevandrad i grekisk mytologi – framställde som den trojanska hästen. Han beskriver ockupationerna av Belgien och Frankrike liksom situationen i Norge, där "majoren Quisling är en papegoja, som imiterar så gott han har förstånn". Han jämför Julius Caesars tåg över floden Rubicon med Hitlers planer på att inta Storbritannien i textraden: "Tänker monsieur 'Rubiconna', och gå på vattnet?" Framför allt kritiseras Sveriges eftergiftspolitik, bland annat transiteringarna av tyska soldater på svenska järnvägar: "Vi svenskar umgås med kraken i sämja, han går numera i reguljär trafik". Den genomförda hästmetaforiken kan jämföras med Olof von Dalins satir Sagan om hästen.

Vid framförandet av kupletten kom en stor fembent trähäst, målad som dalahäst, in på scen. Numret började med att fyra utklädda tyrolerflickor kom ut ur magen på hästen till wandervogelmusik och började valsa, när melodin plötsligt ändrades och övergick i marschtakt och Gerhard själv kom ut ur kolonnen som utgjorde hästens femte ben (en anspelning på uttrycket femtekolonnare).

"Den ökända hästen från Troja" blev det mest populära numret i revyn och beskrevs bland annat i Dagens Nyheter av Oscar Rydqvist som "En kuplett [...] som kanske är den starkast inspirerade [Gerhard] någonsin gjort". Kritiken var dock inte odelat positiv. Protyska tidningar menade att Gerhard gick för långt, och hade gjort bäst i att ha lagt ner numret från början. Erik Blom kom i Skånska Aftonbladet med förslaget "Koncentrationsläger, som andra länder hålla sig med, äro inte alltid så dåliga inrättningar. I en del fall verka de i uppfostrande syfte". Gerhard noterar syrligt i sin bok I skuggan av en stövel att samma tidnings chefredaktör efter kriget mottog Danmarks hyllning för Malmös insats i Danmarks frihetskamp.

Enligt Gerhards egen (kanske något dramatiserande) skildring blev han, 14 dagar efter premiären, uppringd av statsminister Per Albin Hansson personligen. Han framförde att tyskarna (eller ”dom” som han kallade dem) inte uppskattade texten och försökte få Gerhard att inte ha med den i revyn. Men Gerhard stod på sig, och blev senare kallad till utrikesdepartementet (UD) av utrikesminister Christian Günther. Även där gjorde han klart att han vägrade ta bort numret, och citerade Hansson som sagt att han inte hade laglig rätt att förbjuda Gerhard att framföra det.

Detta hindrade dock inte Günther, och när Gerhard kom tillbaka till teatern efter visiten på UD satt där redan två polismän som överräckte ett förbud, utställt den 1 augusti 1940, mot att framföra Den ökända hästen från Troja, jämlikt Kungliga Ordningsstadgan för Rikets Städer §13. Han framförde numret en gång efter att förbudet utfärdats, och berättar att han ”svalde och svalde för att få ned hjärtat på dess rätta plats” (därefter sjöngs inte sången mer i Stockholm – möjligen uppvisades ändå hästen på scenen, försedd med munkorg, och Gerhard läste upp förbudet. Detta nämns dock inte i boken I skuggan av en stövel.

Men den paragraf som man letat fram för att stoppa kupletten var alltså en ordningsstadga som bara kunde fås att gälla den aktuella teaterlokalen. När revyn spelades i Göteborg och på turné sjöng Gerhard åter "Den ökända hästen från Troja" eller möjligen en något mer maskerad variant, "Den välkända hästen från Troja", där bara grekiska namn nämndes: Hitler kallades Akilles och så vidare.
Kupletten framfördes av Karl Gerhard i filmen Jazzgossen från 1958.

Karl Gerhard lånade melodin från ett musikalnummer ur den sovjetiska filmen "Glada grabbar" (Веселые ребята). Sången kallas i filmen för "De glada grabbarnas marsch" (Марш веселых ребят). Den text som sjungs av Leonid Utjosov till Isaak Dunajevskijs musik är till skillnad från Gerhards text ytterst okomplicerad.

1973 spelade Knutna nävar in Den ökända hästen från Troja som byggde på Karl Gerhard men bandet hade skrivit ny text till musiken. 2006 sjöng den svenska pop- och rockartisten Magnus Uggla in en version av Den ökända hästen från Troja. (se.wikipedia).




gullregnDen ökända hästen från Troja eller Trojanska hästen (“L'ignoto cavallo di Troia” o “Il cavallo di Troia”) è una canzone satirica scritta dall'artista e cabarettista svedese Karl Gerhard (1891-1964). Fu presentata per la prima volta al teatro Folka di Stoccolma il 31 luglio 1940 durante la première della rivista Gullregn ("Pioggia dorata"), ed in seguito -fra gli altri- anche al teatro Stora di Göteborg nel 1941. La musica è tratta da una canzone di un film russo del 1934 di Isak Dunajevskij, arrangiata per l'occasione da Lille Bror Söderlundh.

La canzone contiene evidentissime allusioni alla mitologia greca, ma è diretta contro la Germania nazista, che Gerhard, che era realmente un appassionato e un esperto di mitologia classica, rappresentò come il Cavallo di Troia. Nella canzone si descrivono sia le occupazioni del Belgio e della Francia, sia la situazione in Norvegia, dove “il maggiore Quisling è un pappagallo che imita come gli è riuscito di capire”. Gerhard paragona il passaggio del Rubicone da parte di Giulio Cesare con i piani di Hitler per l'occupazione della Gran Bretagna: “Monsieur pensa di rubiconare e di attraversare le acque?”. Soprattutto, Gerhard critica la politica remissiva della Svezia, come ad esempio il permesso di transito delle truppe tedesche sulle ferrovie svedesi: “Noialtri svedesi andiamo tanto d'accordo con quel ronzino, lui ora transita regolarmente”. La metafora del cavallo può essere confrontata con la satira “La storia del cavallo” di Olof von Dalin.

Per l'esecuzione della canzone fu portato in scena un grosso cavallo di legno con cinque zampe decorato come un cavallino della Dalecarlia. Il numero iniziava con quattro ragazze vestite alla tirolese che uscivano dalla pancia del cavallo con una musichetta da “Wandervogel” (i boy scout tedeschi) e cominciavano a ballare un valzer; all'improvviso la melodia cambiava, e diventava una marcia di andamento militare mentre Gerhard usciva fuori da dietro la colonna che formava la quinta zampa del cavallo (una palese allusione alla Quinta Colonna).

Den okända hästen från Troja divenne il numero più popolare della rivista e fu descrita, tra gli altri dal giornalista Oscar Rydqvist del quotidiano Dagens Nyheter, come “una canzone […] che forse è la cosa più forte e ispirata che Gerhard abbia mai scritto”. Ma la critica non fu assolutamente unanime e positiva, soprattutto da parte della stampa filotedesca; ad esempio, il giornalista Erik Blom dello Skånska Aftonbladet se ne venne fuori con queste affermazioni: ”I campi di concentramento tenuti da altri paesi non sono sempre istituzioni così negative. In alcuni casi funzionano a scopo educativo.” Nel suo libro I skuggan av en stövel (“All'ombra di uno stivale”), Gerhard notò sarcasticamente che il redattore capo dello stesso giornale ricevette, dopo la guerra, gran lodi da parte della Danimarca per il contributo dato dalla città di Malmö [dove si pubblica il giornale, ndt] alla lotta danese per la libertà.

Secondo quanto raccontato da Gerhard (forse con qualche esagerazione), 14 giorni dopo la première egli fu chiamato al telefono dal primo ministro socialdemocratico Per Albin Hansson in persona, il quale gli comunicò che i tedeschi (o meglio, “loro”, come li chiamava) non avevano apprezzato la canzone e che gli avevano chiesto di non farla cantare da Gerhard nella sua rivista. Ma Gerhard resistette, e fu in seguito chiamato a comparire presso il Ministero degli Esteri dinanzi al ministro Christian Günther. Anche in quest'occasione si rifiutò con parole chiare di togliere il numero dalla rivista, citando espressamente le parole di Hansson che gli aveva comunque detto di non avere alcun diritto giuridico per vietargli di rappresentarlo.

Il cavallo di Troia portato in scena con la museruola.
Il cavallo di Troia portato in scena con la museruola.
Ciò non smontò affatto il ministro Günther, e quando Gerhard ritornò al teatro dopo la visita al Ministero degli Esteri, vi trovò due poliziotti che gli misero davanti un divieto formale, emanato il 1° agosto 1940, di rappresentare la canzone, vale a dire la Regia Ordinanza per le Città del Regno §13. Gerhard comunque rappresentò il numero ancora una volta dopo l'emanazione dell'ordinanza, raccontando di “avere sudato non so quanto per tenere il cuore al suo posto”. In seguito, non cantò più la canzone a Stoccolma: in scena, però, il cavallo veniva mantenuto, con la bocca tappata da una museruola, mentre Gerhard leggeva l'ordinanza di divieto al momento in cui il numero doveva essere rappresentato.

Però, il paragrafo che era stato applicato per bandire la canzone era in ogni caso valido soltanto per il teatro di Stoccolma dove si svolgeva lo spettacolo. Quando la rivista fu rappresentata a Göteborg durante la tournée, Gerhard riprese a cantare Den okända hästen från Troja in una sua versione “mascherata”, intitolata Den välkända hästen från Troja (“Il famoso cavallo di Troia”), contenente soltanto nomi greci: ad esempio, Hitler diventava Achille, e così via. La canzone fu inserita da Gerhard nel suo film Jazzgossen (“Il ragazzo del jazz”) del 1958.

Karl Gerhard aveva tratto la melodia per il suo numero musicale dal film sovietico “Gli allegri ragazzi” (Весëлые ребята, Vesëlye rebjata) del 1934. Nel film, la canzone si chiama “Marcia degli allegri ragazzi” (Марш весëлых ребят, Marš vesëlyx rebjat). A differenza di quello di Gerhard, il testo russo cantato da Leonid Utësev sulla musica di Isak Dunajevskij (che è anche il regista) è del tutto disimpegnato.

Nel 1973, gli Knuta Nävar interpretarono un “aggiornamento” di Den okända hästen från Troja, vale a dire un nuovo testo scritto sulla medesima musica della canzone; nel 2006 l'artista pop-rock Magnus Uggla ne interpretò una sua versione. [trad. RV con adattamenti]

Allting går igen ur tidens grums och mögel
dyker upp ett skrämmande fantom.
Även Grekland hade sina Wandervögel
fostrade i Sparta och i Rom.
Ur seklers skuggor ur årtusens damm
ett mystiskt spöke i nutiden glider fram.

Det är den ökända hästen från Troja
moderniserad till femte kolonn.
Majoren Quisling är en papegoja
som imiterar så gott han har förstånn.
Vi äro synbart blott fredliga pågar
med grekisk rakborste uti vår hatt
men i ett huj dra vi fram våra bågar
och storma Troja från insidan "by natt."
Ty det Europa som högljutt hörs hoja
att makt är rätt har nu fått sin symbol.
Det är den ökända hästen från Troja
som alltjämt spelar sin gamla hjälteroll.

Bland de vilda hästar som har galopperat
på fru Clios rännarbana är
den trojanska hästen som sig minst generat
för att lyfta svansen här och där.
I världsmanegen politikerna
som dumma Augustar står i parad - hurra!

Det är den ökända hästen från Troja,
som sluppit ut ur historiens stall.
I ryttargången sig statsmännen oja -
en del ha socker i fickorna ifall
att hästen skulle va´ möjlig att tämja -
det är en högst neutral politik.
Vi svenskar umgås med kraken i sämja,
han går numera i reguljär trafik.
I vissa tidningar säger man: "Nå ja,
på rätt vi håller - men helst på rätt häst."
Och för den ökända hästen från Troja
står odds i dessa dagar onekligen bäst.

Där Akilles fann terrängen ändå "lavre"
skena hästen in med stor succé,
ty han börja längta efter att få le Havre
innan han blev inställd på musée.
Men femte ben rusa hästen åstad,
om jag ej feltolkar grekernas Iliad.

Så av den ökända hästen från Troja
drogs Marskalk Fochs gamla vagn till Berlin.
Till fots gick ledaren på "Avenoja"
de l´Opera - och kom fram till Invali´n.
Han sa god dag till Napoleon Boná -
som lär ha vänt sig i sin sarkofag
och frågat: "Tänker monsieur ´Rubiconna´
och gå på vattnet? Det kunde inte jag."
Då svara Adolf: "Tja, utan att skoja,
det är ej jag som ta´t in denna by.
Det är den ökända hästen från Troja,
som just nu släcker sin törst uti Vichy."

Under Gustaf  Adolfs och Kung Karols dagar
stredo svenskarna i eld och köld.
Svea Rike styrdes efter egna lagar
och ett lejon bar det i sin sköld.
En igelkott bli´t symbol för vårt lann´-
men jag vet en som är mer aktuell och sann.

Det är den ökända hästen från Troja,
en av demokraterna sadlad och skodd.
En samlingskrake för slott och koja,
med stora skygglappar, rädd att bli beglodd.
Vårt gamla lejon blev fort pensionerat
när "Hesa Fredrik" för första gång tjöt.
Av Bagge blev det till får ondulerat,
det utav Rütger fick essen, stackars nöt.
Men har det snart ej gått upp för de loja
i hela världen - båd´ fattig och pamp -
att det är den ökända hästen från Troja,
som hela tiden har kallats för MIN KAMP.

inviata da Riccardo Venturi - 14/12/2016 - 04:25



Lingua: Italiano

Traduzione italiana di Riccardo Venturi
14 dicembre 2016 07:40

Due parole del traduttore. Ovviamente nessun tentativo è stato fatto di traduzione ritmica; però almeno un po' il flavour dell'originale si è cercato di mantenerlo, laddove possibile. Laddove è stato impossibile, si è ricorso a una caterva di note.
L'IGNOTO CAVALLO DI TROIA

Tutto ritorna dai fondi e dalla muffa del tempo,
e torna a galla uno spaventoso fantasma.
Persino la Grecia aveva i suoi Wandervögel
allevati e educati a Sparta e a Roma.
Dalle ombre dei secoli, dalla polvere dei millenni
oggi rispunta uno spettro misterioso.

È l'Ignoto Cavallo di Troia
modernizzato in Quinta Colonna,
Il maggiore Quisling è un pappagallo
che imita come meglio gli riesce;
e noi si vede che siamo ragazzi [1] pacifici
con un pennello da barba greco sul cappello,
ma in un attimo tiriam fuori gli archi
e invadiamo Troia dall'interno bài nàit.
Perciò l'Europa che ci sente berciare
che la forza è diritto, ora ci ha il suo simbolo:
è l'Ignoto Cavallo di Troia
che continua a far la sua antica parte di eroe.

Tra i cavalli selvaggi che han galoppato
sulla pista di madama Clio [2],
il Cavallo di Troia è quello che meno si è vergognato
di alzar la coda qua e là. [3]
Nel maneggio del mondo [4] i politici
sfilano in parata come stupidi Cesari, urrà!

È l'Ignoto Cavallo di Troia
sgattaiolato fuori dalla stalla della storia,
e cavalcando gli statisti si lagnano
però qualcuno ci ha gli zuccherini in tasca,
casomai il cavallo dovesse essere un po' domato,
e questa è una politica altamente neutrale. [5]
Noialtri svedesi andiamo tanto d'accordo con quel ronzino,
lui ora transita regolarmente; [6]
in certi giornali si dice: “Ma sì,
noi teniamo al diritto, o meglio, al cavallo giusto.” [7]
E per l'Ignoto Cavallo di Troia, in questi giorni
il pronostico [8] è innegabilmente migliore.

Dove Achille [9] ha trovato terreno ancor lavre [10]
il cavallo è entrato dentro con grande succès [11]
quindi ha cominciato smaniare per prender Le Havre
prima di essere installato al musée.
Ma le quinte zampe [12] fan correre ancor di più il cavallo,
se non interpreto male l'Iliade dei greci.

E così dall'Ignoto Cavallo di Troia è stata percorsa al contrario
la vecchia strada per Berlino del maresciallo Foch, [13]
il gran capo ha camminato sulla Aveniù
dell'Operà [14], ed è arrivato agli Invalides. [15]
Diede il buongiorno a Napoleone Bonà,
che, si dice, si rivoltò nel suo sarcofago,
e gli chiese, “Monsieur pensa di rubiconare
e di attraversare le acque? Io non lo potei far.”
Rispose Adolf: “Ehh, però mica è uno scherzo,
son io che ho preso questa città.
È l'Ignoto Cavallo di Troia
che ora si disseta a Vichy.” [16]

Ai tempi di Gustavo Adolfo e Re Carlo [17]
gli svedesi combattevano nel fuoco e nel gelo,
lo Svea Rike [18] era governato con le sue leggi
e portava un leone nel suo stemma.
Ma ora un riccio [19] è diventato il simbolo del nostro paese,
ma ne so uno che è più attuale e vero.

È l'Ignoto Cavallo di Troia,
uno sellato e ferrato dai democratici,
un ronzino di coalizione [20] che va bene a tutti [21],
con gran paraocchi e che ha paura di essere sgridato. [22]
Il nostro vecchio leone è stato mandato in pensione
quando le sirene d'allarme [23] son suonate la prima volta,
la Bagge [24] gli fece la permanente da pecora,
e poi da Rütger [25] ebbe la pappa, [26] povera bestia.
Ma ancora i pigri non hanno capito
in tutto il mondo, sia i potentoni che i poveracci,
che è lui, l'Ignoto Cavallo di Troia,
che sempre ha chiamato al MEIN KAMPF.
[1] Il termine påg (pl. pågar) è dialettale della Scania (Svezia meridionale) per pojke “ragazzo”

[2] Clio (gr. Κλειώ) è la sì la Musa della Storia; ma il suo nome deriva dal verbo κλείω (← *κλείϝω) “rendere famoso, celebrare”, indi per cui fu anche la Musa della poesia epica. La “pista di madama Clio” è quindi, appunto, l'epica.

14/12/2016 - 07:41




Pagina principale CCG

Segnalate eventuali errori nei testi o nei commenti a antiwarsongs@gmail.com




hosted by inventati.org