L'estaca
Lluís LlachNORVEGESE [ Frode Nyvold - Jørn Simen Øverli, 1979 / Ohnesorg, 2... | |
PÅLEN Den gamle Siset satt i stolen, i gryningen talade vi, stilla i väntan på solen såg kärrorna rulla förbi. Min pojke, har du sett pålen som vi är fjättrade vid? Om vi inte får bort den kan ingen av oss bli fri. Om alla drar så störtar den, i morgondag så störtar den. Ja, den ska falla, falla, falla, den är rutten nu, min vän. Om du tar i och drar igen så tar jag i och drar igen. Så ska den falla, falla, falla och vi kan gå mot friheten. Vi kämpar men tiden rinner, händerna svider av sår. Känns som om tiden försvinner, men pålen står där den står. Ja, händerna svider av såren, pålen är rutten men tung. Krafterna sinar med åren, kom hjälp mig, du som är ung. Om alla drar så störtar den, i morgondag så störtar den. Ja, den ska falla, falla, falla, den är rutten nu, min vän. Om du tar i och drar igen så tar jag i och drar igen. Så ska den falla, falla, falla och vi kan gå mot friheten. En ond vind drog genom staden och Siset har tystnat, men vi hör än hans sånger i bladen och kärrorna rulla förbi. Till människor som passerar höjer jag rösten till sång, och orden av kraften vibrerar som Siset mig lärde en gång. Om alla drar så störtar den, i morgondag så störtar den. Ja, den ska falla, falla, falla, den är rutten nu, min vän. Om du tar i och drar igen så tar jag i och drar igen. Så ska den falla, falla, falla och vi kan gå mot friheten. | Bestefar Siset [Stokken] Vi stod der ein tidleg morgon, gamle Siset og jeg, stod der og venta [...] [...] Bestefar ser du [...] stokken Vi alle er bundet til, [...] Så kan vi ikke gå hur vi vil. Vi må dra saman nå ta tak, Da vil den palen med et brak, Ja, den vil falle, falle, falle, Den faller [...] Hvis du drar hart [...] Og jeg drar hart [...] Så er det sikkert, den vil falle, Og vi vil være fri. [...] |