Balladen om K

Björn Afzelius

Originale	Traduzione finlandese / Finnish translation / Traduction finnoise...
BALLADEN OM K	BALLADI IHMISESTÄ NIMELTÄ K
Jag är inte sjuk, inte sjuk.	Ei, en ole sairas, en ole sairas.
Jag är inte sjuk, inte sjuk.	Ei, en ole sairas, en ole sairas.
Jag är bara trött, så oändligt trött,	Olen vain väsynyt, niin äärettömän väsynyt,
men jag är inte sjuk, inte sjuk.	mutta en ole sairas, en ole sairas.
Han kom som en sommarvind,	Mies tuli kuin kesäinen tuuli,
Och älskogsleken var blind.	ja rakkauden leikki oli sokeaa.
Han gav mig ett barn,	Hän antoi minulle lapsen
sen gav han sig av.	ja katosi yksin tein.
Jag var ung, jag förstod ingenting.	Olin nuori, en ymmärtänyt mitään.
Han ville bara va fri	Hän halusi vain olla vapaa,
och leva sitt eget liv.	elää omaa elämäänsä.
Men skammen var min,	Mutta häpeä oli minun,
och den brände min kind,	ja se poltti poskiani niin,
och jag orkade inte stanna kvar.	ettei minulla ollut voimia jäädä.
Så jag for med mitt barn från mitt hem.	Niin minä otin lapseni ja lähdin kodistani.
Ja, vi flydde till storstaden.	Me pakenimme suurkaupunkiin,
Till gator och torg,	sen kaduille ja toreille,
till buller och stoj	melun ja melskeen,
till bilar, neonljus och betong	autojen, neonvalojen ja betonin keskelle.
Men jag fick inget arbete,	Mutta en saanut töitä,
så vi satt i vår lägenhet.	ja niin me istuimme asunnossamme
I förorten,	esikaupungin
i ensamheten,	yksinäisyydessä
en tvåa på sjunde våningen.	kahdeksannen kerroksen kaksiossa.
Men jag blev inte sjuk, inte sjuk	Mutta sairas en ollut, en ollut sairas.
Nej, jag blev inte sjuk, inte sjuk	Ei, en ollut sairas, sairas en ollut.
Jag blev bara trött, så oändligt trött	Olin vain väsynyt, niin äärettömän väsynyt.
Men jag blev inte sjuk, inte sjuk.	Mutta sairas en ollut, en ollut sairas.
Dagarna kom och försvann,	Päivät tulivat ja menivät
dom likande alla varann.	toinen toisensa kaltaisena.
Jag blev som ett djur,	Olin kuin eläin,
gick runt i min bur,	joka kulkee edestakaisin häkissään,
och jag pratade inte med nån ann.	enkä enää puhunut kenellekään.
Så grep ångesten om min hals,	Ahdistus kuristi kurkkuani,
och handen om hjärtat var kall.	ja sydäntäni kylmäsi.
Jag levde i skräck,	Olin pelon vallassa,
ett halvår i sträck,	puoli vuotta pelon vallassa,
och grät mig till sömns varje natt.	ja iltaisin itkin itseni uneen.
Så börja jag dricka vin,	Ja niin aloin juoda viiniä,
för att orka känna mig fin.	jotta huono olo helpottaisi,
För att våga gå ut,	jotta uskaltaisin mennä ulos,
för att inte ta slut,	jotta en antaisi periksi,
För att ta mig ur apatin.	jotta pääsisin irti alakulosta.
För jag fruktade för mitt förstånd,	Sillä pelkäsin menettäväni järkeni,
och jag ville ju bara va igång.	ja halusin vain pysyä jaloillani.
Jag böna och bad	Pyysin ja rukoilin
om en plats för mitt barn,	paikkaa lapselleni,
men daghemskön var för lång.	mutta päivähoitojono oli liian pitkä.
Men jag blev inte sjuk, inte sjuk.	Mutta sairas en ollut, en ollut sairas.
Nej, jag blev inte sjuk, inte sjuk,	Ei, en ollut sairas, sairas en ollut.
Jag blev bara trött, så oändligt trött,	Olin vain väsynyt, niin äärettömän väsynyt.
Men jag blev inte sjuk, inte sjuk.	Mutta sairas en ollut, en ollut sairas.
Så levde vi vind för våg,	Ja niin me elimme tuuliajolla,
tills den fjärde vintern blev vår.	kunnes neljäs talvi kääntyi kevääksi
Så i en dag i april	ja maailma pysähtyi
så stanna världen till,	eräänä huhtikuun päivänä,
när barnavårdsnämnden ringde på	kun lastenhuolto soitti ovikelloa.
Det var dom som bodde bredvid	Naapurimme seinän takaa
som låtit hämta dom hit.	olivat tehneet meistä ilmoituksen.
Dom rodna och sa,	He punastelivat ja sanoivat,
att det var för mitt barn,	että se oli lapseni parhaaksi,
så dom visste trots allt att vi fanns till.	tiesivät siis kuitenkin, että olimme olemassa.
Dom tog mitt barn ur min vård,	Lapseni otettiin huostaan.
Vi fick bara fyra år.	Vain neljä vuotta saimme olla yhdessä.
Men jag hoppas och tror	Mutta uskon ja toivon,
att när hon blir stor	että kun hän kasvaa,
hon kommer förlåta och förstå	hän antaa anteeksi ja ymmärtää,
Att jag var inte sjuk, inte sjuk.	että en ollut sairas, sairas en ollut.
Nej, jag var inte sjuk, inte sjuk.	Ei, en ollut sairas, sairas en ollut.
Jag var bara trött, så oändligt trött,	Olin vain väsynyt, niin äärettömän väsynyt.
Men jag var inte sjuk inte sjuk.	Mutta sairas en ollut, en ollut sairas.
Så slockna min sista glöd.	Niin sammui viimeinen liekkini.
Ja, jag trodde jag ville dö.	Luulin, että halusin kuolla.
Jag drev som ett rö,	Olin kuin ajelehtiva ruoko,
ett virvlande frö,	kuin pyörteen nielemä siemen,
en spillra i stormande sjö.	kuin roska myrskyävässä meressä.
Så jag sökte mig hit och kom hem	Niin minä sitten hakeuduin tänne, kotiin,
till den stora Förståelsen.	suuren ymmärryksen tykö.
Här talar man mjukt,	Täällä puhutaan lempeästi,
här blir man snart sjuk.	täällä ollaan pian sairaita,
Här tror ingen på behandlingen	täällä ei kukaan usko hoitoon.
Här söver man ner ångesten	Täällä ahdistus hukutetaan uneen,
här drogar man bort framtiden	täällä tulevaisuus katoaa lääkehuuruihin.
Här är allting bra,	Täällä kaikki on hyvin,
här finns inga krav,	täällä ei kukaan vaadi mitään,
man får sova sig in i himmelen	täällä saa nukkua itsensä taivaaseen.
Och dom sa jag var sjuk, jag var sjuk.	Ja ne sanoivat, että olin sairas, että olin sairas.
Ja, dom sa jag var sjuk, jag var sjuk.	Niin ne sanoivat. Ne sanoivat, että olin sairas.
Men jag var bara trött,	Mutta olin vain väsynyt,
så oändligt trött.	niin äärettömän väsynyt.
Men dom sa: Ni är sjuk, Ni är sjuk!	Mutta ne sanoivat: te olette sairas, olette sairas!