| Originale | Traduzione finlandese / Finnish translation / Traduction finnoise... |
| FÖDD FRI | VAPAANA SYNTYNYT |
| | |
| Jag hittade fågeln, vid brunnen på gården, | Löysin linnun, pihalta kaivon luota, |
| en rytande förvinterkväll. | tuulen ulvoessa eräänä varhaistalven iltana. |
| Den låg där på marken, med obrukbar vinge | Se makasi maassa siipirikkona |
| och med ögonen blanka av skräck. | ja silmät kauhun jähmettäminä. |
| Jag slöt mina händer försiktigt runt kroppen, | Suljin sen varovasti kämmeniini |
| och förde den in i mitt hus. | ja vein sen sisälle talooni. |
| Den åt och den drack, och den sov hela natten | Se söi ja se joi ja se nukkui koko yön |
| framför brasan tills elden brann ut. | uunin lämmössä, kunnes tuli sammui. |
| | |
| I gryningen vakna jag till av att fågeln | Aamun sarastaessa heräsin siihen, että lintu |
| hade tagit sej upp på mitt bröst. | oli tullut rintani päälle. |
| Där satt den och sjöng dom mest ljuvliga toner, | Siinä se istui ja lauloi mitä ihanimpia säveliä |
| med sin rena och glasklara röst. | äänellään, joka oli puhdas ja kirkas kuin lasi. |
| Och tonerna fyllde mitt ödsliga hus, | Ja sävelet täyttivät aution taloni |
| till dom mest avlägsna vinklar och vrår. | kaukaisinta nurkkaa myöten. |
| Sången gjorde mej glad, och mitt sinne blev ljust, | Laulu teki minut iloiseksi ja mieleni valoisaksi, |
| för jag visste att nu var vi två. | sillä tiesin, että nyt meitä oli kaksi. |
| | |
| Jag köpte min fågel en gyllene bur, | Ostin linnulleni kullalla silatun häkin, |
| och ställde den mitt på mitt bord. | jonka panin keskelle pöytääni. |
| Den var med när jag skrev, den var med när jag åt, | Se oli kanssani, kun kirjoitin, se oli kanssani, kun söin |
| och den var också med när jag sov. | ja se oli kanssani myös, kun nukuin. |
| Jag prata med fåglen, jag spela för fågeln, | Puhelin linnulle, leikin sen kanssa, |
| och den blev som en kär gammal vän. | ja siitä tuli kuin rakas vanha ystävä. |
| Och i mina stunder av sorg och förtvivlan | Ja surun ja epätoivon hetkinäni |
| så sjöng den mej lycklig igjen. | se lauloi minut jälleen onnelliseksi. |
| | |
| Med fågeln i huset var min ensamhet över, | Kun lintu oli tullut taloon, en enää ollut yksin, |
| och snart kände jag livslust igjen. | ja pian tunsin elämäniloni jälleen palaavan. |
| Så jag bjöd hem till fest, och jag bjöd hem till dans, | Kutsuin ihmisiä juhlimaan, kutsuin ihmisiä tanssimaan, |
| och vännerna fyllde mitt hem. | ja ystävät täyttivät kotini. |
| Vi satt hela nätter och pratade minnen, | Istuimme kokonaisia öitä muistelemassa, |
| ibland ända tills det blev ljust. | joskus aina aamunkoittoon asti. |
| Och fågeln satt med oss, hur sent det än blev, | Ja lintu istui kanssamme vaikka kuinka myöhään, |
| tills den somnade in i sin bur. | kunnes se nukahti häkkiinsä. |
| | |
| Och månader kom, och månader gick, | Kuukaudet tulivat ja kuukaudet menivät, |
| och snart hade sommarn blitt höst. | ja pian oli kesä vaihtunut syksyksi. |
| Och fågeln blev tystare för varje dag, | Ja lintu kävi päivä päivältä hiljaisemmaksi, |
| tills den slutligen miste sin röst. | kunnes se lopulta vaikeni kokonaan. |
| Den satt i sin bur och såg ut genom fönstret, | Se istui häkissään ja katsoi ulos ikkunasta |
| mot en himmel så blytung och grå. | taivaalle, joka oli lyijynraskas ja harmaa. |
| Och först i oktober förstod jag till sist | Ja vasta lokakuussa ymmärsin lopulta, |
| vad den satt där och kikade på. | mitä se istui katselemassa. |
| | |
| Mot skyarna såg man dom flyga på led, | Taivasta vasten niiden näki lentävän jonosssa |
| på väg mot sitt riktiga hem | matkalla kohti oikeaa kotiaan. |
| Dom reste på instinkt, dom följde dom lagar | Ne matkasivat vaistonsa ohjaamina noudatten lakeja, |
| naturen så klokt har bestämt. | jotka luonto viisaudessaan on säätänyt. |
| Jag såg på min fågel, som satt där på bordet, | Katsoin lintuani, joka istui pöydällä |
| så fjättrad och sorgsen och tyst, | kahlittuna ja suruissaan ja ääneti. |
| så jag öppnade fönstret, och jag öppnade buren, | Ja silloin minä avasin ikkunan ja avasin häkin |
| och jag såg hur min fågel flög ut. | ja näin lintuni lentävän ulos. |
| | |
| Det går emot vår, snart ska träden slå ut, | Kevät on koittamassa, puut saavat kohta lehtensä, |
| nu är mörkret och kylan förbi. | pimeyden ja kylmyyden aika on ohi. |
| Jag går runt i min trädgård och sneglar mot himlen, | Kävelen puutarhassani ja tähyilen taivaalle, |
| för jag vet att snart kommer dom hit. | sillä tiedän, että pian ne saapuvat. |
| Och jag tror att just en av dom kommer att göra | Ja uskon, että yksi niistä tekee |
| en extra sväng över mitt hem | ylimääräisen kierroksen taloni yllä |
| Om så blott för att visa sin uppskattning över | vain osoittaakseen, kuinka paljon se arvostaa sitä, |
| att få leva i frihet igen. | että se saa jälleen elää vapaudessa. |
