| 11. Traduzione finlandese di Otto Manninen
|
SAMEÄTTENS SÅNG | SAAMEN SUVUN LAULU |
| |
1. Nordvart nedom Karlavagnen | 1. Kaukaa alta seitsentähden |
ser du Samelandet skymta: | Lapin kulma kuumottavi |
Fjäll bak fjäll i fjärran blåna, | aava Turjan tunturisto |
sjöar sträcka sig vid sjöar, | järvi järven tuolla puolen, |
bergens branter, fjällens toppar | valtahiset harjat, huiput |
höja sig mot själva himlen; | kohoo kohti ilman kantta, |
bäckar brusa, skogar susa, | joet joikaa, korvet kaikaa, |
tvärbrant stupa stålgrå uddar | niemet pystyt, rautarinnat, |
strävande mot stormigt hav. | työntyy tyrskymerta päin. |
| |
2. Frosten härjar här om vintern, | 2. Tuimat tääl' on talven viimat, |
yrsnön vräks av vilda vindar; | tuulet, tuiskut määrättömät, |
ändock älskar sameätten | Saamen suku sieluin, mielin |
denna jord av allt sitt hjärta: | silti rakastavi maitaan; |
Månens ljus en färdman fägnar, | kulkijalle kuudan hohtaa, |
flygga norrskensflammor fladdra – | roihuavat pohjanpalot, |
klövknäpp, rengrymt hörs bland snåren, | poro pärskyy koivikossa, |
utpå insjön. över slätten | melu täyttää järvet, jängät |
slamrar släden vägen fram. | pulkankolke talvitiet. |
| |
3. Och när sommarns sol förgyller | 3. Taas kun kesäpäivän kehrä |
skogen, havet, havets stränder, | kultaa metsät, meret, rannat, |
guldomglänsta fiskefartyg | kalamiehet meren, järven |
vaggas utav vattnets vågor, | kultakimalteessa keinuu, |
gullhamn får var vattenfågel, | kultasotkat soutaa, soiluu |
strömmarna som silver glittra, | hopeoina Lapin virrat, |
åror blänka, stakar blixtra, | välkkyy airo, vilkkuu sauvoin, |
under sång ses männnen styra | miehet laskee lauleskellen |
utför eda, fors och fall. | kosket, könkäät, suvannot. |
| |
4. Lapplands släkte, sameätten – | 4. Sortumatta Saamen heimo |
obräckt har sen mäktat utstå | kestänyt on vainolaisten |
mördartjuder, slemma köpmän, | tapporetket, kirokaupat, |
sluga skattekrävarskaror. | viekkaat väärän veron viejät. |
Hell, var hälsat, sega släkte! | Terve, sitkeä sa heimo, |
Hell dig fridens rot och fäste! | Terve, rakas rauhan juuri, |
Krigisk fejd har aldrig flammat, | veljesriidan raastamaton, |
aldrig spilldes brödrablodet | veljesveren vuotamaton |
ibland Lapplands lugna ätt. | Saamen heimo hiljainen! |
| |
5. Våra fäder övervunno | 5. Saivat esi-isät ammoin |
vrånga våldsmän fordomtima; | voiton väärintekijöistä. |
bröder låt oss likaledes | Veljet, mekin torjukaamme |
strida segt emot förtrycket! | sitkeästi sortajamme! |
Solens söners starka släkte! | Suku vankka Päivän poikain, |
Dig kan ingen ovän kuva, | ei sua voita vainolainen, |
blott ditt väna språk du vårdar, | kultakieltäs jos vain vaalit, |
minnes forntidsfädrens maning: | taattojen jos neuvot muistat |
Sameland åt samerna! | Saamien on Saamen maa! |