Lingua   

Suola ja noaiddi

anonimo
Pagina della canzone con tutte le versioni


Traduzione italiana di Riccardo Venturi
TJUFVEN OCH NÅIDENIL LADRO E LO SCIAMANO
Tjufven. [1]
Min gud är på vandring.
Jag har tagit jordens växter,
gräs (och) bär jag samlat har,
träd och stenar jag begagnat;
ej jag tagit bosattes egendom,
jordens växter har jag alltid begagnat.
En menniska [2] kom till mig,
sade mig vara tjuf. [3]
Il Ladro.
Il mio dio sta vagando.
Ho preso le piante della terra,
erbe e bacche ho raccolto,
di alberi e pietre mi son servito;
non ho preso la proprietà di chi ci abitava,
di piante della terra sempre mi son servito.
Venne da me un uomo
dicendomi che ero un ladro.
Nåiden.
Ej du känner landets bruk (lag),
vet du icke mig vara till,
se på växterna och tag i akt,
se märkena i träden,
gräset äfven [4] på annat vis.
Lo Sciamano.
Tu non conosci gli usi (la legge) di questa terra,
tu non sai che io sono qui,
guarda le piante e fai attenzione,
vedi i segni sugli alberi,
guarda anche le piante in un altro modo.
Tjufven.
Hvem [5] är du, man,
är du en christen, [6] [7]
måhända är du gud?
Är du äfven skapare af [8] gräs,
är du äfven skapare af träd?
Är du icke jordens stoft?
Som kräldjur vandrar du som jag.
Örterna äro ej dina,
var husbonde öfver [9] ditt eget.
Godt [10] är det, som godt är,
jag vet äfven dig vara till,
svarta troll, på jorden.
Var äfven du på din plats,
behåll ditt gräs, som du kan frambringa.
Il Ladro.
Chi sei tu, uomo,
sei un cristiano [1]
o forse sei un dio?
Sei magari tu che hai creato l'erba,
sei magari tu che hai creato gli alberi?
Non sei polvere della terra?
Anche tu strisci come un verme, come me.
Le erbe non sono tue,
Sii padrone di quel che è tuo.
Buono è ciò che è buono,
io so che ci sei anche tu
nero stregone, sulla terra.
Stai anche tu al tuo posto,
tieniti la tua erba, quella che puoi coltivare.
Nåiden.
Vara skall jag i fred,
med mitt eget, med min egendom,
betesstället är mitt, för mig på dessa ställen.
Du vet mig vara till,
detta land är mitt.
Du, tjuf, är kommen hit,
gräs ifrån marken har du förstört,
stenar, träd söndrat.
Vet du icke mig vara nåid?
Nåiden att söka kommen du är,
nåiden du skall finna.
Lo Sciamano.
Io starò in pace,
con quel che è mio, con la mia proprietà,
Il pascolo è mio, è per me in questi luoghi.
Tu sai che io ci sono,
questa terra è mia.
Tu, ladro, sei venuto qui,
hai rovinato l'erba dei campi,
hai strappato via pietre e alberi.
Non sai che sono uno sciamano?
Tu sei venuto per cercare lo sciamano,
e lo sciamano troverai.
Tjufven.
Usle nåid med (din) stora mun,
med din toma klädnad,
håll, håll dina fingrar.
Den usle du uslare gör;
jag tager vara på nåiden,
jag hänger ock i trädens qvistar, [11]
som en ekorre jag hoppar.
Du, nåid, som ifrån marken
söker ekorren att mörda,
(som du) ser vara i dina egna träd.
Tjufven det är, som hoppar i ditt träd,
du tror ekorrn vara der. [12]
Slutligen ekorrn slår omkull
nåiden inunder dess träd,
fäller träd på nåiden,
hoppar uppå trädet,
se ekorrn föll på nåiden.
Tjufven är det fälda [13] trädet.
Nåid, vare du maktlös,
tjufven att förslå.
Nåiden kommer slutligen i fängelse,
tjufven blir husbonde,
nåiden måste vara fängslad
utan något brott,
brott af intet äfven blir.
Stackars män, gör dig icke
till gud på jorden.
Äro äfven träden dina?
Hör, hör, arme nåid!
Tjuf!
Onda, onda gerningar [14] gör,
omkring trän du vandrar,
öfver trädens qvistar du går,
stygga nåid, med din trolldom
utan någon dyrkan.
För ditt dag- och nattvak, [15]
för ditt tillegnande [16] af träd och stenar,
för ditt samlande af gräs och träd,
ovälkommen du befinnes, kommande
ifrån din långa vandring. [17]
Nåid, nåid, dina sånger,
sjunga skall du dina tankar,
sjung, sjung om dina fränder,
sjung, sjung om din slägt,
de besjungas som afgudar. [18]
På jorden de uppkalla
vilddjur, bestar
för att öfver skogen herrska.
I sinom tid de ryckas bort,
räknas till de svaga,
att lysa uti röken.
Tröttnad vare af din varelse,
arma nåid, af din trolldom,
din tid vare förkortad.
Tillbaka, tillbaka vänd!
Jorden har blifvit [19] öde,
trollens boningsställen äro besjungna.
Kraftlös vare du, nåid,
än kraftlösare blif; [20]
du tror dig vara nåid,
nåid vara, du,
till än kraftlösare sjungen.
Tjufven befinnes äfven kraftlösare, [21]
Nåid, nåid, du tror mig vara tjuf,
sök ej tjufvens kung,
tjufven sätter nåiden i röken, [22]
fast du tror dig större vara,
ordet han fattar, ordet han finner,
låter maskar vankas (?)
kring den onde nåiden.
Nåid, nåid, hvarför [23] är du så kraftlös?
Ej du kommer på tjufvens spår.
Huru ofta du gjort dig färdig,
utan någon klädnad,
åt de gamle till åminnelse.
Nåid, nåid, du är kraftlös!
Tjufven och nåide kifvas, [24]
slutligen de färdas,
vandrar öfvert åar, elfvar, [25]
klifva [26] öfver träd och stenar;
af de gamle har besjungits
nåidernas verk för efterkommande.
Tiden kommer, tiden går,
nåiderna äro frestare,
hedningarnes land de afundas, [27]
af sina onda gerningar de tröttna,
tidtals äro de tysta,
ljuda äfven.
Ryck och ränn dit, hvadan [28] du kom,
ej nåiden kan något uträtta,
till åtlöje han blir i fängsligt tillstånd,
fingrarne äro raka, oböjliga,
tag gräs emellan dina fingrar.
Nåid, nåid, du har tillegnat [29] dig gräset,
vårdat träd och stenar.
Och trän lemnen [30] I bort!
O nåid, hvarför är du kraftlös,
då du kraftfull varit!
Vårda (dig) om ditt gräs,
husbonde ej du är öfver ditt gräs,
stenar och trän du låter vara.
Il Ladro.
Miserabile sciamano, con la tua gran bocca,
col tuo abito dove dentro non c'è niente,
stai fermo, stai fermo con le dita.
Ciò che è malvagio, tu lo rendi più malvagio;
ora comincio a fare anch'io lo stregone,
mi appendo pure ai rami degli alberi,
salto come uno scoiattolo.
Tu, sciamano, che cerchi
di ammazzare gli scoiattoli dei campi
e che stanno suoi tuoi alberi:
è ladro chi salta sul tuo albero,
tu credi che ci sia lo scoiattolo.
E alla fine lo sciamano tira giù
lo scoiattolo dal suo albero,
si fa cascare addosso l'albero,
salta sull'albero,
e lo scoiattolo casca addosso allo sciamano.
Il ladro è l'albero crollato.
Sciamano, non ce la faresti
a ammazzare lo scoiattolo.
Lo sciamano alla fine viene messo in prigione,
il ladro diviene padrone,
lo sciamano deve essere imprigionato
senza aver commesso alcun reato,
anche un niente diventa reato.
Pover'uomo, non farti
dio in terra.
Sono tuoi anche gli alberi?
Ascolta, ascolta, povero sciamano!
Ladro!
Tu fai cattive, cattive azioni,
vaghi attraverso gli alberi,
sali sui rami degli alberi,
malvagio sciamano, con la tua magia,
senza che nessuno ti veneri.
Per la guardia che fai giorno e notte, [2]
per la tua appropriazione di alberi e pietre,
per la tua raccolta di erbe e alberi,
non sei il benvenuto, tu che vieni
dal tuo lungo vagare. [3]
Sciamano, sciamano, i tuoi canti,
dovrai cantare i tuoi pensieri,
canta, canta dei tuoi parenti,
canta, canta della tua stirpe,
sono chiamati falsi dèi nei canti.
Sulla terra invocano
animali selvaggi, bestie
per dominare la foresta.
Al tempo loro li hanno cacciati via,
sono annoverati tra i deboli
da far bruciare nel fumo.
Se ti stancassi di esistere,
povero sciamano, e della tua magia,
il tuo tempo si accorcerebbe.
Vade, vade retro!
La terra si è fatta deserta,
i luoghi dove allignano gli stregoni
sono nominati nei canti.
Saresti impotente, sciamano,
e diventa ancor più impotente;
tu, sciamano, saresti
cantato come ancor più impotente. [3]
Il ladro è persino ancor più impotente,
Sciamano, sciamano, tu credi io sia un ladro,
ma non cercare il re del ladro,
il ladro metterà in fumo lo sciamano, [4]
anche se credi di essere più grande,
egli capisce la parola, la parola egli trova,
fa che ci siano vermi (?) [5]
attorno al malvagio sciamano.
Sciamano, sciamano, perché sei così impotente?
Non sei sulle tracce del ladro.
Quante volte ti sei preparato
senza nessun abito
per commemorare gli antichi
Sciamano, sciamano, sei impotente!
Il ladro e lo sciamano si battono,
alla fine si mettono in viaggio,
vagano per isole e fiumi,
salgono su alberi e pietre:
dagli antichi è stato cantato
cià che gli sciamani hanno fatto per i posteri.
Il tempo viene, il tempo va,
gli sciamani sono tentatori,
concupiscono la terra dei pagani,
si stancano delle proprie malefatte,
per un po' di tempo tacciono,
ma a volte si sentono.
Tornatene alla svelta da dove sei venuto,
uno sciamano non può fare alcunché
è ridicolo, sta imprigionato,
le dita sono rigide e non si piegano,
prendi erba tra le tue dita.
Sciamano, sciamano, ti sei appropriato dell'erba,
ti sei preso cura di alberi e pietre.
Lasciate stare gli alberi!
Sciamano, perché sei impotente
quando un tempo sei stato potente!
Prenditi cura della tua erba,
sei padrone della tua erba
ma pietre e alberi lasciali stare.
Nåiden.
Var, var du egare, [31]
tjufven är nu herre vorden
öfver dessa bär, stenar och gräs,
håll, håll dig hädan,
derifrån [32] du kommer, dit du drag,
den vansinnige har genom sitt bedrägeri
den som … [33]
tjuf var du då större?
Än är jag öfver dig,
jag går, jag går, tager, sätter,
kastar, trycker dig bort.
Lo sciamano.
Sii tu, sii tu il padrone,
il ladro ora è diventato padrone
di queste bacche, pietre ed erbe,
ma tienitene alla larga.
Tornatene da dove vieni,
il folle, coi suoi imbrogli
ha […] colui che... [6]
io vado, vado, prendo e metto,
getto e ti caccio via.
Tjufven.
Då förgås du, arme nåid.
Il Ladro.
E allora svanisci, povero sciamano.
[1] Tjuven.
[2] Människa.
[3] Tjuv.
[4] Även.
[5] Vem.
[6] Kristen.
[7] Läkkos ton olma olmush: är du männers man, eller: är du människa öfver män. “Olmush” begagnas, såsom redan sagts, numera äfven om sådana christna menniskor, som icke äro Lappar.
[8] Av.
[9] Över.
[10] Gott.
[11] Kvistar.
[12] Där.
[13] Fällda.
[14] Gärningar.
[15] v. 75-59, 102 och 137 äro kanske nåidens ord; v. 80-101, 103-136 och 138-142 tjufvens.
[16] Tillägnande.
[17] v. 15
[18] Avgudar.
[19] Blivit.
[20] Bliv.
[21] v. 15
[22] Härmed, liksom ock i v. 88, afses måhända att nåiden skulle dömas till bålet, eller ock att “tjufven” skulle antända skogen och sålunda göra vistelsen för nåiden der omöjlig. Jfr. Del I s. 254 och 654.
[23] Varför.
[24] Kivas.
[25] Älvar.
[26] Kliva.
[27] Avundas.
[28] Vadan.
[29] Tillägnat.
[30] Lämnen.
[31] Ägare.
[32] Därifrån.
[33] Här saknas påtagligen något.
[1] Läkkös ton olma olmush: “Sei l' 'uomo degli uomini', o 'sei un uomo al di sopra degli uomini'. 'Olmush' si usa attualmente, come già detto, anche per denominare i cristiani non lapponi.” (Nota originale)

[2] “I vv. 75-79, 102 e 137 sono forse parole dello sciamano; i vv. 80-101, 103-136 e 138-142 del ladro.” (Nota originale)

[3] V. nota 2

[4] “Con questo, come al v. 88, si intende forse che lo sciamano dovrebbe essere condannato al rogo, oppure che il 'ladro' dovrebbe incendiare il bosco per rendere impossibile allo sciamano di restare là.” (Nota originale)

[5] La traduzione svedese di Fellman non è chiara in questo punto, e la cosa è segnalata anche nell'edizione.

[6] “Qui si ha presumibilmente una lacuna.” (Nota originale)


Pagina della canzone con tutte le versioni

Pagina principale CCG


hosted by inventati.org