Hiroshima

Björn Afzelius

Originale

Versione inglese di Ceil Herman

HIROSHIMA Två gånger lyfte dödens fågel i natten. Två gånger flög den mot en sovande stad. Och i sina klor hade den en sol. Två gånger flög den fågeln ut i natten. Två gånger såg vi Solen störta till marken. Två gånger tändes hela skapelsens ljus. Solen var så varm, skenet var så starkt; Två gånger brände Solen fast i Jorden. Ännu skriker männ'skor i sömnen. Ännu föder kvinnorna lik. Ännu lever giftet i blodet. Ännu skördas ofödda liv. Hur många fåglar flyger nu över Jorden? Hur många solar bär dom i sina klor? Flyger dom mot mej? Siktar dom på mej? Hur många fåglar svävar över Jorden? Skräcken kramar hela Europa. Skräcken skuggar snart också dej. Skräcken bryter ner mina vänner. Skräcken förlamar snart också mej. Livet glider ur våra händer. Livet angår snart inte oss. Livet mister långsamt sin mening. Livet liknar alltmer ett bloss. Rätten är snart att bara hoppas. Rätten är snart att bara tro. Hoppas på nå'n form av besinning. Tro på en möjlighet för vår jord. Men vem är jag att ställa mej bredvid? Vem är jag att blunda för en strid? Vem är jag att överlåta framtiden åt dom som bara strävar bakåt? Vem är jag att svika vännerna? Vem är jag att vrida händerna? Vem är jag att visa dom min hals och be dom bita tills jag mister andan? Jag är här, jag ser ju mina barn. Dom är här, dom litar på sin far. Jag är nu, det är nu jag har min tid, det är nu jag måste bygge deras framtid. Ännu är jag stark! Ännu står jag mitt i livet! Ännu finns det dom jag älskar! Jag skall slåss för dom så länge jag finns till!

HIROSHIMA Two times the bird of death lifted in the night. Two times it flew towards a sleeping city. And in its claws it had a sun. Two times the bird flew out in the night. Two times we saw The Sun plunge to the ground. Two times the creation's light was lit. The Sun was so warm, the light was so strong; Two times The Sun burnt through The Earth. Still people scream in their sleep. Still women give birth to corpses. Still poison lives in the blood. Still unborn life is harvested. How many birds now fly over The Earth? How many suns do they carry in their claws? Are they flying towards me? Do they aim towards me? How many birds are hovering over The Earth? Terror hugs all Europe. Terror soon also shadows you. Terror breaks down my friends. Terror soon also paralyzes me. Life glides out of our hands. Life soon doesn't affect us. Life slowly loses its meaning. Life is increasingly like a torch. Justice is soon to only hope. Justice is soon to only believe. Hope for some form of reflection. Belief in a possibility for our earth. But who am I to sit down besides me? Who am I who closes my eyes for a battle? Who am I to transfer freedom to those who only aim backwards? Who am I to deceive friends? Who am I to wring my hands? Who am I to show them my throat and ask them to bite until I lose my breath? I am here, I see my children. They are here, they trust their father. I am now, it is my time, it is now I who must build their future. I am still strong! I am still in the middle of my life! Those I love are still here! I will fight for them as long as I am alive!