Originale | Versione svedese di Riccardo Venturi
|
IL PESCATORE | FISKAREN |
| |
All'ombra dell'ultimo sole | I skuggan av senaste solen |
s'era assopito un pescatore | had’ en fiskare fallit i dvala |
e aveva un solco lungo il viso | med en rynka längs ansiktet |
come una specie di sorriso. | liksom ett slags småleende. |
| |
Venne alla spiaggia un assassino, | Det kom en mördare till stranden |
due occhi grandi da bambino, | med jättestora barnsögon |
due occhi enormi di paura, | med frukstansfyllda stora ögon, |
eran lo specchio d'un'avventura. | det var spegeln av ett äventyr. |
| |
E chiese al vecchio, Dammi il pane, | Han bad den gamle mannen om bröd: |
ho poco tempo e troppa fame, | “Jag är hungrig och har inte tid.” |
e chiese al vecchio, Dammi il vino, | Han bad den gamle mannen om vin: |
ho sete e sono un assassino. | “Jag är törstig och är en mördare.” |
| |
Gli occhi dischiuse il vecchio al giorno, | Gubben öppnade ögonen i ljuset, |
non si guardò neppure intorno | inte heller tittade han på runt om. |
ma versò il vino e spezzò il pane | Han hällde i vin och knäckte bröd |
per chi diceva, Ho sete, ho fame. | för én som var hungrig och törstig. |
| |
E fu il calore di un momento, | Det var bara ett ögonblicks värme |
poi via di nuovo verso il vento, | och han gick sin väg med vinden. |
davanti agli occhi ancora il sole, | Inför ögonen ännu solen |
dietro alle spalle un pescatore. | och en fiskare bakom i ryggen. |
| |
Dietro alle spalle un pescatore, | En fiskare bakom i ryggen |
e la memoria è già dolore, | och minnet förvandlas till sorg, |
è già il ricordo di un aprile | det är minnet på en aprilmånad |
giocato all'ombra d'un cortile. | han lekte i skuggan av en plats. |
| |
Vennero in spiaggia due gendarmi, | Det red till stranden två gendarmer, |
vennero in sella con le armi | säkert i sadeln och välutrustade |
e chiesero al vecchio se, li' vicino, | och de frågade den gamle mannen |
fosse passato un assassino. | om han därnära sett en mördare. |
| |
Ma all'ombra dell'ultimo sole | I skuggan av senaste solen |
s'era assopito un pescatore | had’ en fiskare fallit i dvala |
e aveva un solco lungo il viso | med en rynka längs ansiktet |
come una specie di sorriso | liksom ett slags småleende. |
| |
e aveva un solco lungo il viso | med en rynka längs ansiktet |
come una specie di sorriso. | liksom ett slags småleende. |